Elektronisk utgåva av Lars Aronsson
Wij Swenske höre och gudhi til
så wel som annat folk,
och thet måål wij haffue
thet haffuer gudh giffuit oss.
"Samlade skrifter af Olavus Petri" utgavs i fyra band 1914 - 1917 av Sveriges kristliga studentrörelses förlag under redaktion av Bengt Hesselman. Banden omfattar mer än 500 sidor vardera. Den elektroniska utgåvan omfattar än så länge bara ett fåtal av skrifterna. Den gamla "pappersutgåvans" innehållsförteckning, som följer nedan, tjänar som meny.
Olavus Petri är den svenska kyrkans lutherske reformator. Olof Pettersson var smedson, föddes den 6 januari 1493 i Örebro, studerade till präst i Uppsala och Wittenberg, där han påverkades av Martin Luthers idéer. Hans skrifter är till stor del religiösa, men där finns också hans svenska krönika, som på 300 sidor summerar Sverige historia på ett för samtiden nytt och ovanligt källkritiskt sätt.
Citatet överst på sidan är taget ur Orsack hwar före Messan böör wara på thet tungomål som then menighe man forstondelighit är (1531), där författaren på teologiska grunder motiverar reformationens övergång från latin till svenskt språk i gudstjänst och Bibel. Samma citat finns även återgivet på statyn över Olavus Petri på Slottsbacken utanför Storkyrkan i Stockholm.
Henrik Schück, professor vid Uppsala Universitet, skriver i Illustrerad Svensk Litteraturhistoria (andra upplagan 1911, bd 1, s 270 ff) om Olavus Petri:
"1526 utsände han sina första folkskrifter, den ena en bearbetning af de böhmiska brödernas katekes, den andra en fri öfversättning af Luthers Betbüchlein och den tredje vår första psalmbok, 1527 följde två stridsskrifter, den ena riktad mot Peder Galle, den andra mot en dansk karmelitermunk, Paulus Heliæ, 1528 utgaf han åtta skrifter, 1529 tre, bland hvilka en ny upplaga af den förträffliga, året förut tryckta boken Om äktenskapet. Under loppet af fyra år utgaf Olavus således ej mindre än sexton arbeten, och hvad detta innebar, förstår man först, då man tager hänsyn till den svenska bokmarknadens tillstånd före reformationens utbrott. Vår första svenska bok (Om Djäfvulens frestelse) trycktes 1495, den andra (Ars Moriendi) först nitton år senare, 1515 trycktes tre små häften å tillhopa 22 sidor, 1523 utkommo två skrifter och 1525 en - detta var hela den tryckta svenska litteraturen vid Olavus Petris uppträdande, alla de böcker, ur hvilka det icke latinkunniga folket hade att hämta sin bildning. Redan under de fyra första åren af sin författarevärksamhet gaf han således sina landsmän så stor litteratur som den, hvilken förut fanns."
