- Project Runeberg -  Norsk Maallæra elder Grammatik i Landsmaalet
(1879) [MARC] Author: Marius Hægstad
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Norsk Maallæra

elder

Grammatik i Landsmaalet

ved
Kr. M. Hægstad
Skulestyrer

Det fagraste Maal, som paa Jordi er
er Maalet aat den, som du mest heve kær.
Og elskar du Folket i Norigs Dalar,
so elskar du Maalet, som Folket talar.

*

Namsos
Eiget Forlag
1879


Förord till den elektroniska utgåvan

Detta verk av Marius Hægstad (1850-1927) har 2009 digitaliserats av Nasjonalbiblioteket i Norge och den 9 sept 2011 iordningställts för Projekt Runeberg av Ralph E. i form av 300 dpi jpg-bilder i färg och 600 dpi svarvita G4 tiff-bilder. OCR-texten kommer också från Nasjonalbiblioteket.

Denna första utgåva från 1879 är skriven i frakturstil och Substantiven skrivs på det tyska sättet med inledande versal.

Den andra utgåvan från 1886 följer i stora drag den första utgåvan, men är skriven i normalstil och utan inledande versaler i subtantiven. I denna utgåva får författaren ett erkännade av den norske grammatikern Ivar Aasen:

Denne Maallære har jeg læst med Fornøielse, og især var jeg glad ved at se, at den holder sig fast ved de gamle Former og ikke indlader sig paa desse foregivne Lettelser, som man nu driver saa meget med, og som egentlig kun gaar ud paa at føie sig efter den mest magelige og slappe Hverdagsudtale, hvorved Sproget kommer til at se ud som et Bygdemaal uden Sammenhæng med noget ældre Landdssprog.

Författaren skriver själv om förändringarna i den andra utgåvan:

I denne utgaava heve eg jamnat paa nokre former i samhøve med den nye bibelumsetjing, som syner fram Ivar Aasens normalform i sin nyaste skapnad. Den einaste skilnaden, som er nemnande, millom formi i bibelumsetjingi og i denne maallæra er den, att her er brukat "er" og "skal" istadenfyre "ero" og "skulo" i bibelumsetjingi.
Elles er sume upprekningar i den eldre utgaava her avkortade, og eit og annat tillagt, som var burte i den fyrste. Serleg er aa merka, at det her ogso er medteket dei vigtugaste av dei former, som skilja den "nyare skrivemaaten" (N. S.) - Garborg, Mortenson - ut fraa Ivar Aasens landsmaalsform.

I den tredje utgåvan från 1898 bryter paragrafindelning från tidigare utgåvor då bl.a. ett eget kapitel om Ljodlæren har skapats, och den närmar sig den utgåva som finns i femte utgåvan.

Detta verk har lagts upp på Internet Archkive, där det kan läsas i färg såsom en uppslagen bok.

This volume was scanned by the Norwegian National Library, from where the scanned images were copied to Project Runeberg. We very much appreciate that they have made this possible and want to encourage other digital library projects to follow their example. Read more about Project Runeberg's image sources.


Korrstapel / Proof bar for this volume

Innhold / Table of Contents


Titel och innehåll
Sidor ... - Omslag, Omslag, Titel, Wergeland, Fyreord, II, III, Rettingar, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, Omslag, Omslag

Project Runeberg, Tue Feb 21 14:41:11 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
https://runeberg.org/norskmaal1/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free