Siunges som:
Then signade dagh/ then signade stund/etc.
1642.
This e-text is copied by Vilhelm Dahllöf from the electronic facsimile edition at the Royal Library in Stockholm.
En tor och kall wåhr/gör Sommaren kort
Och Wintrens föda fördrifwer/
Gud hielpe/ som råer/ sij Wåhren går bort/
Och liten glädie oss gifwer/
Sool warma/ förbarma/
Hoos Wädreth tort/
Nu kölden Sommaren rifwer.
2.
Godt Maijeregn giff/ lät dugga tätt neer/
Lät warm Dagg Örterna fuchta/
Oss torckan bortdriff/ låt frostet ey meer/
The späda Blomsteren tuchta/
War nådigh/ war nådigh/
för them iagh beer/
Som HERran tiena och fruchta/
3.
Lät Wäderet kolt/ och torckan oblidh/
Ey twinga Rosorna röda/
Lät Åkeren stolt/ ey läggias så nidh/
At han ey Bondan kan föda/
Bewara/ från fahra/
I allan tijdh/
Then späda Jordenes gröda.
4.
Lät Himmelens Port/ uthwidga sin gång/
Hielp Molnen högre upstiga/
Lät höra oss fort/ skön Nächtergals sång/
Som Kölden twingar at tiga/
Lät siunga/ de unga/
Medh Stämmor mång:
Lät Barnen danza och niga.
5.
Låt danza å radh/ Folck stoora och små/
Låt feerla Sommarens Färlor.
På Blomster och Bladh/ lät tilra och stå/
The wååta himmelska Pärlor/
Lät qwittra/ lät tittra/
Steglisor små.
Hoos granna Swänska Sädsärlor.
6.
Giff glädie och tröst/ lät Lärkian ey döö/
Lät lefwa Sommarens Swaala.
Hugswala hwart Bröst på Sweriges Öö/
Som nu mon sorgeligt taala.
Giff Sommar/ giff Blommer/
Giff gott grönt Höö/
Lät Gööken roopa och gaala.
7.
Moot Gryningen bleek/ moot dagningen blidh/
När Natt och Dagh sigh åthskilia/
Lät höras mong leek/ om Sommarens tid.
Diwr danza/ spela och gilja/
I Strömer/ ey glömmer/
Mong Lax/ mong Ijd/
Mong Fisk tå hafwa sin wilia.
8.
Gör Dagen oss lång/ gör Natten oss klaar/
Lät Duggrägn warma neerfalla/
Och locka til Sång/ then Fougel som haar
Tyst warit Winteren kalla/
Lät klinga/ lät springa/
Mongt hion/ mongt paar/
Lät frögdas Menniskior alla.
9.
Gaak fruchtbar oss op/ gaak fruchtbar oss neer/
Och helsa Byiar och Städer/
Mong Åkermans kropp/ tå gläder sig meer/
Som går i tunna Lijnklädher/
I Dalar/ Trast taalar/
Och mong Munn leer/
Och mong Trumetare qwäder.
10.
Ja/ liufliga Sool/ tu fattigh mans wän/
Som titt skeen ingom wilt spaara/
Lyss uppå wårt Bool/ medh Sommar igen
Lät Köld och Torka bortfara/
Nu länchta/ nu tränchta/
Qwinnor och Män/
At gå i Soolskijnet klara.
11.
Gör Sorgen oss kort/ bliff Åkermans wän/
Lät grönska Skogar och Daalar/
Driff torkan oss bort/ giff wätskan som än/
Mong Bondes hierta hugswalar/
Lät siunga/ mång Tunga/
Om Frögd igen/
Som nu bedröfweligt taalar.
12.
Lät Skogen stå grön/ lät Jorden få frucht/
See til at oss intet trängier/
Lät flächta en skön/ och härligh een lucht/
Aff Skoghar/ Åkrar/ och Ängier/
Lät kranzas/ lät danzas/
Medh Frögd och Tucht/
lät bäddas brokota Sänger.
13.
lät Gräset blij blöt/ och Blomsteren skön/
lät danza lilla lekatten/
lät flächta oss sött/ widt uth uppå Siön/
lät skönt wäär blåsa på Hatten/
På Ängen/ giff Sängen/
I Gräset grön/
Åth them som färdas om Natten.
14.
lät Embetsmän få rätt bruka sin Hand/
Och trygg på reesa sigh gifwa/
lät Köpmänner gå til Watn och land/
Tijt the hälst Handelen drifwa/
Aff Rooser/ och Koosor/
Ibland all Stand/
lät mongen frögdefull blifwa.
15.
lätt dagen blij warm/ mong Heerde tå står
I mång grön lustigan Skugga/
Och rester sin Arm/ åth Getter och Fåår/
På Bäär och Äplen lät tugga/
Från Plogen/ åth Skogen/
Så widt han nåår/
lät Oxen titta och glugga.
16.
Släpp Boskapen wall/ löös Oxen ur Bås/
Driff Fää och Fänadt åth Skogen/
lät Öken för Stall/ in under Gudz Låås/
Lät Bonden glädias widh Plogen/
Höst mustigh/ gör lustigh/
Lät Säden fåås/
Aff Åkren ymnigh och mogen.
17.
Lät grönskas hans Fåår/ lät blomstras hans Äng/
Hielp fylla Bingarna blotta/
När Bonden sielff rår/ fåår Krigzman och säng/
At hwila lemmarna trötta/
Still Wreden/ giff Freden/
Mong Pijga/ mong Dräng/
Tå glädias öfwer all måtta.
18.
På Blomster och Löff lät stimma the Bij/
Som dragha Honungen söta.
Men lufften blijr döff/ aff buller och Skrij/
Ther sigh twå Krigzhärar möta/
Still Wreden/ giff Freden/
Gudh statt oss bij/
Som bäst kan Fienden stöta.
19.
Tu råder om Krigh/ tu råder om alt/
Tu råår om Himmelens Fäste/
Ty wil iagh och tigh/ alt hafwa befalt/
Hielp oss till Foot och Häste.
Gör frodigt/ frimodigt/
Hwad nu är kalt/
Tu west allena wårt bäste.
20.
Wij hafwe/ o Gudh/ tigh syndat emoot/
Förlåt oss bristerna swåra/
Wij wele titt Budh/ med bättring och bot/
Nu fölia dagarna wåra/
Låt falla/ medh alla/
Tin wredes Hoot/
Och dämp alt hwad oss kan dåra.
21.
Dämp Wällusten neer/ tin Gåfwor oss lät
Altijdh rätt nyttia och bruka/
Och ändelig iagh beer/ hielp theras beswär
Som tuchtigt sina Bord duka/
Och hielpa/ ey stiälpa/
Then Hand som bär/
Een tom och söndrigan Krwka.
22.
Giff them ett gott Åhr/ them lyse tin Sool/
Som Åhrsens tijder weet deela/
Them Månen och gå/ i Åhr som i Fiool/
At Ny och Nedan ey feela/
The andra/ til wandra/
Til tomma Bool/
Som aldrigh hielpa siukt heela.
Ttryckt i Stockholm/
Åhr 1642.
