Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 6 November 1910 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har ordnat och öfversatt, Hj. Lundbohm har gett
boken praktverkets utstyrsel. Den frejdade lingvisten,
prof. Wilh. Thomsen i Köpenhamn har i ett förord
vitsordat såväl den lappska textens som
översättningens korrekthet. Vederhäftigheten är tillräckligt
bestyrkt.
Genom en samverkan af goda och oegennyttiga
krafter har ändtligen ett tillfälle beredts åt oss
svenskar söderut att tränga in i våra betryckta landsmän
lapparnes psykologi. Lappens röst är icke stark,
och snöstormen brukar ta bort det mesta af den.
Det tålde vid en starkströmstelefon från Kiruna.
Den som får i sin hand "Muittalus samid birra",
bläddrar kanske allra först igenom det för samma
pris medföljande öfverdådiga albumet med Johan
Turis egenhändiga teckningar. "Hos de lappar, som
tillfälligtvis sett dem, ha de väckt stor hänryckning
och beundran". Och det förvånar man sig icke
öfver. I all sin primitiva teknik är det oerhördt styfva
saker, skisser tagna på kornet från lapparnes lif i
helg och söcken, bland renar och på jakt, i frid och
i strid. Ord och bild fullständiga hvarandra i Turis
bok, som bestämdt skall bidraga betydligt till bättre
förståelse af nomadfolket i höga norden, hvars kultur
helt säkert icke är lägre än svenskarnes i genomsnitt,
fastän den råkar vara en helt annan. Det är ju lika
stor heder för en lapp att vara lapp, som för en
svensk att vara svensk. Bara man gör sitt bästa
af bägge delarna.
Johan Turi har säkert gjort det bästa af sitt. Han
kan allt lapparbete, han har plikttroget vårdat
renhjordarna, och han är en björn- och vargjägare bland
de främste. Just därför att han är en välrustad
fjälllapp alltigenom, just därför att han aldrig gått i
någon annan skola än naturens, blir hans bok så
betydande som den är. Från det tysta lappska folket
når oss ändtligen en röst utan förvanskning. Det
är skäl att vi lyssna till den. Kanske kan ännu ett
gammalt adelsfolk räddas från den undergång, som
materiellt öfverlägsna plebejer af en annan stam
hota det med, oberättigadt stödda på sin
aristokratiska bakgrund.
"Boken om lapparnes lif" borde bli en bok för
julbordet. Den är inte bara så vacker utan äfven
så rolig. En hel okänd värld öppnar sig för den,
som läser den med någon eftertanke, ett helt folk
glider fram för ens syn, ett gammalt kulturfolk, som
vi illa förstått och illa behandlat. Men oafsedt
detta — hvilken skatt af saga och sägen, af lefvande
naturskildring i dessa kapitel och i dessa teckningar.
Johan Turi är en god vägvisare: "Han talar inte
mycket, men hans i vind och väder hopknipna blå
ögon se djupare in i människor och förhållanden
än många ana".
Ragnar Fehr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>