Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkunna för dig vad som är rätt . . . Efter den lag
som de lära dig och efter den dom som de
förkunna för dig skall du göra . . .“ (5:e Mosebok, k.
17, v. 8—11).
Bland de myter och berättelser som
Moseböckerna innehålla finns sålunda ett helt, som av Gud
inspirerat eller uppenbarat ansett lagvärk, vilket
fått tjäna andra folk till föredöme och med deras
lagstiftning införlivats, varav den mosaiska straff-
och familjerätten samt dess vedergällningslära om
“liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för
hand, fot för fot, sår för sår, blånad för blånad“
blivit noggrannast tillegnade. Teologisk rätt är
ett annat namn för den mosaiska (bibliska) rätten,
även benämd “guds lag“. Kan man då så mycket
undra över att “lag och rätt“ gjorts till samt
ansetts (av massan) som heliga och oantastliga ting
och domarena som “Guds befallningsmän“, dem
människorna haft att blint underkasta sig eller
vilkas ofelbarhet ingen får, resp. fått betvivla. De
mäst nitiska anhängarna av den mosaiskt-teologiska
rätten ha här i Sverge varit en rättsprofessor vid
Lunds universitet, Nehrman, under 1700-talet —
som juridisk skriftställare även den egentligen enda
betydande bland svenska jurister under nämda
sekel, samt C. J. Schlyter, även han rättsprofessor
vid samma universitet i medio av 1800-talet. Eljes
har Schlyter skapat sig ett namn som utgivare av
de svenska landskapslagarna, i och för sig ett
jättevärk som gjort hans namn odödligt i Sverges
rättshistoria och som ingen häller skall kunna
beröva honom. En stor intelligens var han dock
bunden av sin tids tyska rätts-jobbare i
doktorshatt, först och sist Stahl, den tyska teokratins
jubeldoktor och Preussens “stora kyrkoljus“ som
Gumplowicz så träffande kallar honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
