- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
88

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Medea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i besittning af denna skatt, och flydde
sin wäg med honom. Æetes lät
förfölja Grekerne genom sin son
Absyrtus, som stupade wid detta företag.
Efter åtskilliga äventyr anlände M.
lyckligen til Thessalien, gjorde Æson
yngre, och dödade Pelias som
inkräktat hans thron. Efter Jasons otrohet,
skall M., enligt Diodori upgift, när
hon lemnade Karthago, hafwa tagit
sin tilflykt til Herkules, som hade
lofwat hjelpa henne, i fall Jason
blefwe trolös. Anländ til Thebœ, fann
hon Herkules ursinnig, och botade
honom. Men då hon såg sig icke kunna
förwänta någon hjelp, i den
belägenhet han då war, begaf hon sig til
konung Ægeus i Athén, som ej allenast
lemnade henne en fristad i sina stater,
utan äfwen gifte sig med henne, i hopp
at hon genom sina konster kunde göra
så mycket at han finge barn med henne.
Wid samma tid kom Theseus tilbaka
från Kreta för at bli igenkänd af sin
fader, då M. sökte at förgifwa denna
arfwing til thronen. Diodorus säger
at hon blef endast misstänkt, men at
då hon såg sig öfwerallt ansedd såsom
giftblanderska, flydde hon åter ifrån
Athén, och walde Phænicien til
fristad. Sedan hon derefter kommit til
öfra Asien, gifte hon sig med en af
de största konungar i landet, och fick
med honom en son som hette Midas,
hwilken, rygthar för sin tapperhet, blef
konung efter faderns död, och gaf sina
undersåter namnet Meder. – Flere
gamle häfdatecknare beskrifwa oss M.
med ganska olika färger. Enligt dem
war hon en dygdig qwinna, som icke
hade annat brott än sin kärlek för
Jason, hwilken på et nedrigt sätt
öfwergaf henne, oaktadt de stora prof han
hade af hennes ömhet, för at gifta sig
med Kreons dotter; en gwinna som
icke anwände de hemliga medel
hon lärt af sin moder til annat än deras
bästa, som kommo för at söka hennes
hjelp; som på Kolchis endast sysslosatte
sig med at frälsa lifwet på de
främlingar konungen wille låta döda; och
som icke flydde för annan orsak än den
afsky hon hade för sin faders grymhet;
slutligen en öfwergifwen, förföljd
drottning, som, sedan hon trott på sin
gemåls löften och eder, nödgades flacka
ifrån det ena hofwet til det andra,
och slutligen fara öfwer hafwet för at
söka en fristad i de mest aflagsna
länder. Andre hafwa til och med sett i
Æsons föryngrande blott en allegorisk
mening. – M. hade begifwit sig til
Korinth, emedan hon hade rättighet
til kronan, enligt Pausanias. Hon
regerade också werkligen der
tilsammans med Kreon. Diodorus säger,
at Korinthierne sjelfwe bjödo M. at
lemna Jolkos, för at intaga en thron
som tilhörde henne. Men detta
ostadiga folk, antingen för at hämnas
Kreons död, hwarföre de anklagade M.,
eller för at göra et slut på hennes
stämplingar at försäkra sina barn om
thronföljden, stenade dem sjelfwe i
Junos tempel, dit de hade tagit sin
tilflykt. Någon tid derefter blef Korinth
hemsökt af pesten, eller annan
smittsam sjukdom, som bortryckte alla barn.
Oraklet i Delphi tillsade Kotinthierne
at de skulle se et slut på eländet, då
de hade försonat det helgerånande mord
hwartil de gjort sig skyldige. De
anställde genast offer til ära för Medeas
söner, och helgade dem en bildstod som
föreställde Frugtan. För at så
mycket högtidligare godtgöra den oförrätt
de gjort dessa olyckliga prinsar, läto
de sina barn bära sorgdrägt, och nyttja
afklippt hår ända til en wiss ålder.
Detta war kändt af hela werlden, då
Euripides företog sig at upföra Medea
på theatern. Korinthierne gåfwo
skalden en skänk af 5 talenter, for at
förmå honom at sätta på Medeas
räkning de unga prinsarnes mord. De
hoppades, och det med skäl, at denna
fabel skulle winna trowärdighet genom
skaldens stora namn, och komma i
stället för en sanning som war för dem
så föga hedrande. At göra denna
första smädelse ännu mera trowärdig,
upfunno de tragiske skalderne alla de
öfriga brott som befläcka historien om
M., såsom morden på Absyrtus,
Pelias, Kreon och hans dotter, Thesei
förgifning o.s.w. – Man lät henne
äfwen gälla för en stor trollgudinna,
emedan hon af sin moder Hekate lärt
sig at känna örters egenskaper och flera
nyttiga arcana, som M. begagnade til

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free