Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Massankracher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyrkade Tanais och Mæotiska sjön,
upreste bildstoder åt dem och swuro
wid deras namn.
MASSANKRACHER (Ind. M.) Så
kallas i konungariket Camboja, den
första prestklassen, som befaller öfwer
alla de andra, samt är til och med
öfwer konungarna. Presterne af andra
klassen kallas Nassendecher; de äro et
slags biskopar jemnlike med konungarne.
Tredje klassen är Matirerne, ell. de
prester som hafwa säte under konungen;
under dem äro Chayniserne o.
Sazerne, prester af en ännu lagre rang.
MASSIA (Jap. M.), bönerum eller
kapell til de lägre Gudarnes ära; de
betjenas af tjenstemän kallade Canusi,
som wistas der för at emottaga skänker
och offer af andäktige resande, som
komma för at åkalla Guden. Se CANUSI.
MASSICUS, en af de höfdingar som
med Æneas gingo om bord på
etruriska flottan. Han anförde trupperne
från Clusium och Cosa, wäpnade med
dartar, pilar, frugtanswärda bågar och
lätta koger som hängde på axlarna.
MASTIGOPHORA, et Dianas
tilnamn, på hwars altare de unge
Spartanerne läto få tåligt piska sig.
MASTIPHAL, demonernest furste.
1. MASTOR, ifrån Cythera, fader
til Lykophron.
2. – Fader til spåmannen
Halithersus.
MATALI (Ind. M.) den som förde
Indras wagn. Se INDRA.
MATAMBOLA (Afr. Myth.). Han
är egentligen den af Gangerne
hwilken det åligger at upwäcka de döde,
hwarwid han beter sig på följande satt:
Så snart slägtingarne til en död och
begrafwen person komma för at bedja
presten upwäcka honom, befaller han
dem gräfwa up liket och bära det ut
i skogen. I närwaro af sina förtrogne,
går han der flera gånger omkring den
döda kroppen, och gör åtskilliga
figurer, åkallelser och ceremonier, til dess
den döde börjar gifwa tecken til lif.
Då fördubblar preften sina
beswärjelser, til dess liket reser sig på fötterna,
tager några steg, uttalar några ord,
och tar emot en köttbit i munnen.
Derpå lemnar Ganga den förmente
upwäckte tilbaka til slägtingarne; men
ålägger dem i detsamma så många
omöjliga saker at fullgöra, at de
ofelbart glömma eller fela emot någon,
innan de hunnit långt, och pang!
faller liket tilbaka för at aldrig upstå mer.
MATCHIA-VATARAM (Ind. M.)
et namn hwarmed Wischnu dyrkades
under sin första incarnation, eller då
han war fisk.
MATCHI-MANITU (Amer.Myth.)
en elak ande, den wildarne i Norra
Amerika tilskrifwa allt det onda som
händer dem. Denne ande är ingen
annan än Månen. Flere af dessa
wildar tro at stormar upkomma genom
Måne-anden, som skakar sig på
hafs-bottnen. När owäder öfwerraskar dem,
kasta de i Hafwet det dyrbaraste de äga
i sina kanoter, i hopp at dermed blidka
den wredgade anden.
MATCOMECK (Amer. M.)
Irokeser och andre wildar i norra
Amerika gifwa detta namn åt en Gud,
som de dyrka wintertiden.
MATERA, ett af Minervas tilnamn,
at hwilken pikarne woro helgade.
Sådana uphängdes omkring hennes
altaren och bildstoder. M. war et slags
kastspjut som nyttjades af Gallerne.
MATERES, Gudinnor som dyrkades
i Engyon på Sicilien. De tros wara
samma nymfer, som hade omwårdnad
om Jupiters barndom, neml. Thisoa,
Neda och Hagno.
MATHAN, en Baals prest, som på
befallning af öfwerstepresten Jojada blef
ihjelslagen framför sin Guds altare.
MATHEMATIKEN (Sinn. l.). En
medelålders qwinna, betäckt med en
hwit genomskinlig slöja, har en glob
wid fötterna, håller i ena handen et
cirkel-insirument, hwarmed hon
updrager en cirkel på et papper, hwarpå
flera figurer äro ritade. Gravelots
allegori är mera fullständig. En
qwinna med wingar på fötterna o. en
sphœra armillaris, som tilkännagifwer
at denna wetenskap mäter omätligheten.
Hon tyckes wara sysslosatt med
qvadraten af hypotenusa, en af dess första
uptackter. Kuben som understöder
bordet hwarpa denna figur är upritad,
utmärker de tre möjliga storheterna,
längd, breds och djup. De åtskilliga
solida kroppar och instrumenter
omkring henne, äfwensom den figur,
hwilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
