Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Marsyas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. MARSYAS, son af Hyagnis, war
bördig ifrån Cælænæ i Phrygien. Med
et stort förstånd och omtanka förenade
han en sällsynt beskedlighet och
måttlighet. Hans snille ådagalades isynn.
i upfinningen af flöjten, i hwilken han
förstod ar förena alla de ljud som förut
woro delade mellan de särskilta rören
i herdepipan. Han war den förste som
gjorde musik til Gudarnes låfsånger.
Tilgifwen Cybele, följde han henne på
alla hennes resor, som förde dem til
Nysa, der de träffade Apollo. Stolt
öfwer sina nya uptäckter, hade M. den
djerfheten at mana ut Guden, som
antog utmaningen, med willkor at den
besegrade skulle gifwa sig på nåd och
onåd. Nyseerne waldes til domare.
Det gick likwäl icke så lätt för Apollo
at öfwerwinna sin motståndare.
Förargad öfwer dennes motstånd, bant
han M. fast wid et träd, och flådde honom
lefwande, eller, enligt Hygini upgift,
lät en Scyth göra det. Men när wreden
war förbi, ångrade han sin
grymhet, slet strängarna af sin lyra,
lade henne tillika med sina flöjter i en
Bacchi grotta, och helgade åt honom
dessa instrumenter. Ælienus säger, at
huden af M. war et beständigt
underwerk; hwar gång man blåste flöjt, rörde
huden sig och gaf genljud, men när
man spelade på lyra, hwarken lät
eller rörde den sig. M. skall äfwen
hafwa upfunnit dubbelflöjten, och
ligaturen som hindrade ansigtets utspänning,
så wanlig när man spelar på
blåsinstrumenter, och gaf mera styrka åt
spelaren, i det läppar och kinder fingo
mera stadga.– Händelsen med M. war
föreställd på flera offentliga byggnader.
I Athéns citadell sägs en
Minerve-bild som agade Satyren M. för det
han lagt sig til de flöjter som
Gudinnan hade med förakt bortkastat. De
fria städerna hade på torget en
Marsyas-bild, symbol af deras frihet, i
anledning af den nära föreningen
emellan M. ansedd som Silenus, och
Bacchus, kallad Liber; ty skalder och
målare föreställa ofta M. med Faun-
eller Satyr-öron, och en Silénswans.
På Forum i Rom stod en af dessa
bildstoder, i grannskapet af
Tribunalet. De advokater som wunno sina
processer, krönte den med kransar, for
at täcka M. för deras lyckade
wältalighet, och förmå honom at gynna
deras utförsgåfwor, i anseende til hans
ypperliga skicklighet at blåsa flöjt. I
Concordias tempel i Rom såg man
äfwen en bastad och bunden M., målad
af Zeuxis. Se OLYMPUS, TORTOR.
2. – En flod i Phrygien, så
kallad efter Satyren Marsyas, ell.
derföre at Apollo, af medlidande,
förwandlade honom til en flod af detta
namn; eller ock emedan M.,
förtwiflad öfwer sitt nederlag, och rubbad
til förståndet, dränkte sig i den
floden; eller, som Ovidius säger, derföre
at Nymfer, Satyrer m.fl. som
beröfwades nöjet at höra hans förkjusande
toner, fällde så många tårar at deraf
blef en flod; eller emedan hans blod
förwandlades til en flod som flöt
twersigenom staden Cælænæ, der
Herodotus berättar at Marsyas’ hud war
uphängd.
MARTEA, se HÆRES.
MARTHA, ifrån Syrien, et slags
profetissa som C. Marius förde med
sig, och hwars befallningar han åtlydde
angående offren, antingen af
widskepelse eller af charlataneri, för at wäcka
menighetens upseende. Man bar henne
med största wördnad på en hängbår.
Hon hade en wid purpurmantel fästad
med spännen, och höll i handen en pik
omlindad med band och blommor.
MARTHESIA, Amazonernes
drottning, regerade gemensamt med Lampeto.
MARTIA. I Rom hade Juno et
tempel under namn af Juno Martia,
moder til Mars.
MARTIA AQUA, en källa i Rom,
der Nero badade sig. Detta förakt för
opinionen höljde honom med wanära
och blottställde hans lif. Man trodde
at detta helgerån hade ådragit honom
Gudarnes hämnd, och widskepelsen
tyckte sig finna at han alltsedan aldrig war
frisk.
MARTIALES LARINI, offentlige
embetsmän hos Guden Mars.
MARTIALES LUDI, lekar stiftade
til Martis ära, som firades i Rom
den 1. Aug., en dag då man inwigt
templet åt denna Gud. Man anställde
kappridning och menniskostrider emot
wilda djur, Germanicus skall der med
egen hand hafwa fällt 200 wilddjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
