Detta är n:r 19 i skriftserien Ur vår tids forskning. Populära skildringar.
De flesta sidor har också rubriker som inte ingår i texten:
De egyptiska minnesmärkena.
4 Alexandria.
5 Kairo.
6 Deltalandet.
7 Sais och Tanis.
8 Tanis-Avaris' och Hebrons samtidighet.
9 Hyksos-minnesmärken i Tanis.
10 Tanis' historiska betydelse och nuvarande ruiner.
11 Bubastis och Gosen-kanalen.
12 Nilvattnets fruktbargörande kraft. Gosen.
13 Gosen-kanalens historia.
14 Gosen-kanalen sannolikt anlagd af Amenemha III.
15 Städerna Ramses och Pithom.
16 Pithom och Heroopolis.
17 Antagligen samma stad.
18-19 De gamles uppgifter om läget af Pithom och Heroopolis.
20-21 Pithom-Heroopolis lågo vid nordändan af Bittersjöarna. Heliopolis.
22 De egyptiska obeliskerna.
23 Obelisker öfverförda till Europa och tidigt studerade.
24-25 Öfversättning af inskriften på några obelisker.
26-27 Solstaden On-Heliopolis, säte för soldyrkan.
28 Memfis, Egyptens äldsta hufvudstad.
29 Den stora papyrus Harris lofprisar guden Ptah.
30-31 Ramses III:s skänker till Ptah-templet i Memfis.
32 De stora pyramiderna i Gizeh.
33 Pyramidernas byggnadssätt. Saqqarah.
34 Serapæum och grafmärken i Saqqarah.
35 De äldsta grafvar framställa scener ur jordelifvet.
36-37 Framställning af akrobatiska öfningar i Ptah-Hoteps graf i Saqqarah.
38-39 Scener ur vinskörden och ur djurlifvet i Ptah-Hoteps graf. Hakaptah och Aigyptos äro samma namn.
40 Fayumdalen med Mörissjön utgräfd af Amenemha III.
41 Labyrinten. Beni-Hassans grafvar.
42 Semiters invandring i Egypten c:a 2200 f. Kr.
43 Utvecklingen af den protodoriska pelaren i Beni-Hassan.
44 Amenofis IV reformerar den egyptiska religionen.
45 Siut med grafvar från XIII dynastien.
46 Abydos med Osiris' graf.
47 Setitemplet i Abydos.
48 Den stora konungataflan i Setitemplet.
49 Denderah med sitt Hathor-tempel.
50 De egyptiska templens gemensamma stil.
51 Det hundraportade Theben med sina hufvuddelar.
52 Kungagrafvarna i det västliga Theben.
53 Memnonstoden. Det stora Amontemplet i Karnak.
54-55 Amontemplets inskrifter meddela hufvuddrag ur den egyptiska rikshistorien: Thotmes III - Ramses III.
57 Landskapet Gosen med de gamla faraonernas kanal.
58-59 Sisak-Scheschonks tåg till Jerusalem. Amontemplets grundplan. Det gamla Thebens storlek.
60-61 Thebens makt och rikedom. Esneh. Horastemplet i Edfu; dess byggnadshistoria och grundplan.
63 Hathors besök i Horostemplet. Silsilis.
64 Nil-öarna Elefantine och Filæ.
65 Förhållandena på Egyptens gränser mot Nubien.
Egypten i dess förhållande till Palestina.
67 Tidig förbindelse mellan Egypten och Asien.
68-69 Öfverensstämmelse mellan Assyrisk-Babyloniska sägner och Bibelns berättelse om skapelsen, syndafloden, m. m.
70 Flere västasiatiska folk tillhörde en o. samma kulturkrets.
71 Förbindelse mell. Den västasiatiska o. egyptiska kulturen.
72-73 Öfverensstämmelse i Bibelns och den egyptiska dödsbokens framställning af skapelsehistorien.
74 I bägge källorna samma hufvuddrag af skapelsehistorien.
75 Syndaflodssagan var okänd i det gamla Egypten.
76 Elohistens berättelse om syndafloden.
77 Syndaflodens tidslängd beräknad efter det egypt. året.
78 Fäst i anl. af Nilens börjande stigande d. 16 juni Greg.
79 Fäst i anl. af Nilens börjande sjunkande d. 13 nov. Greg.
80 Syndaflodens 150 dagar stämma med egypt. nilfäster.
81 Enligt någras åsigt började syndafloden om hösten.
82 Andra mena, att syndafloden började om våren.
83 Faraonerna började sina syriska fälttåg i april.
84 Äfven de syriska kungarne började sina fälttåg i april.
85 Syndaflodens början är gjord samtidig med Nilens stigande.
86 Elohistens syndaflodssaga är affattad 1138 f. Kr.
87 Elohistens syndaflodssaga infattad i en egyptisk ram.
88 V. Rydbergs »Urpatriarkernas slägttafla i Genesis».
89 Ormen såsom det ondas princip. Keruberna.
90 Judarna ha lånat af egypterna. Exodus inträff. 1322 f. Kr.
91 Judarna kommo till Egypten under Hyksos.
92-93 Bibelns skildring af egyptiska förhållanden är i det hela taget riktig.
94-95 Manethos och Diodoros berättelse om judarnas utvandring från Egypten.
96 Olika åsigter om Exodus.
97 Brugschs teori om Exodus.
98-99 Bibelns berättelse om judarnas utvandring från Egypten.
100-101 Judarna vandrade icke på väst- utan på ostsidan af Bittersjöarna.
102-103 På Exodus' tid utgjorde Bittersjöarna den nordligaste viken af Röda Hafvet.
104-105 Utvandringen, sådan som den sannolikt i verkligheten har försiggått.
106-107 Först genom Moses lärde judarna att dyrka Jehova.
108 Hvar och huru har Moses lärt känna Jehova?
109 Solguden fick småningom ett andligare innehåll.
110 Chepera, en spekulationens gud i Heliopolis.
111 Chepera ofta nämnd i egypternas religiösa skrifter.
112-113 Gudsbegreppet Chepera utveckladt af den ursprungliga soldyrkan i Heliopolis.
114-115 Den egyptiska guden Chepera såsom prototyp för judarnas Jehova.
116 Den egyptiska och judiska moral-läran.
117 Liflig samfärdsel mellan egypter och syrier.
Egyptens förhållande till Grekland.
118-119 Grekiskt-asiatiska folks infall i Egypten omkring 1100 f. Kr.
120 Egypt. fornsaker funna på Sardinien och i Etrurien.
