Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett sådant gynnsamt tillfälle till, icke en gång vålnaden
av ett sådant!’ Den utsvävande, unge dottersonen svarar
härpå: ‘Ni är så rik som någon kan vara, ni har icke
haft några ovanliga utgifter för min skull, ni samlar hela
högar av penningar åt min lilla syster, som bor hos er på
ett hemligt, fördolt, oärligt sätt och utan någon slags
glädje — varför kan ni icke giva litet understöd åt er
fullväxte släkting?’ Den lustige gamle morfadern svarar
härpå icke allenast att han vägrar att punga ut med några
penningar och det med den vanliga raskhet, som alltid är
så angenäm hos en gentleman vid hans ålder, utan att han
skall brusa upp och fara ut i förebråelser och klander, var
de än råkas! Är då icke frågan rätt och slätt den, om
det icke är synd att detta tillstånd skall fortfara och om
det icke vore bättre för den gamle gentlemannen, att han
lämnade ifrån sig en försvarlig summa penningar och
gjorde allting gott och väl igen?»
Sedan mr Swiveller under en hel mängd viftningar och
svängningar med handen hade hållit detta föredrag,
stoppade han hastigt käppknappen i mun, liksom för att avhålla
sig ifrån att medelst ett enda ord minska den verkan,
hans tal hade gjort.
»Varför förföljer och plågar du mig, Gud hjälpe mig?»
sade den gamle mannen och vände sig till sin dotterson.
»Varför tager du med dig hit dina utsvävande kamrater?
Hur ofta skall jag säga dig att mitt liv är uppfyllt av
bekymmer och självförsakelse och att jag är fattig?»
»Hur ofta skall jag säga er», svarade den andre och såg
kallt på honom, »att jag vet bättre?»
»Du har valt din egen väg», sade den gamle mannen,
»följ den. Låt Nell och mig sträva och arbeta.»
»Nell skall snart bliva kvinna», svarade den andre, »och
uppfostrad i er lära skall hon snart glömma sin broder,
såvida han icke ibland visar sig.»
»Akta dig», sade den gamle mannen med gnistrande ögon,
»att hon ej glömmer dig, då du som bäst vill vara
hågkommen. Akta dig att den dagen icke kommer, då du går
barfotad omkring på gatorna och hon åker förbi i en av sina
fina vagnar.»
»Ni menar, då hon har fått edra penningar», svarade den
andre. »Vad han talar likt en fattig man!»
»Och ändock», sade den gamle mannen, i det han sänkte
sin röst och talade likt en, som tänker högt, »huru fattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
