Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
59.
Egil fäller Ljot bleke.
Så snart Torsten och Egil lyktat sina ärenden, drogo
de söder ut. När de kommit öfver Dofrefjäll, gaf Egil
till känna, att han ville vända om till Römsdalen och
sedan fara hafsleden söder ut.
»Jag vill hafva slut på mina ärenden i Sogn och
Hördaland», sade han, »ty i sommar aktar jag att göra
mitt skepp klart till en islandsfärd.»
Torsten bad honom själf råda, och så skildes de.
For Torsten söder ut igenom Dalarne vägen fram
till sina gårdar. Han frambar till fogdarne konungens
järtecken och hälsning, att de skulle lämna ut det gods,
de tillkräktat sig, och som han, Torsten, gjorde kraf på.
Ingen sade ett ord emot, och Torsten fick alt sitt
fädernearf.
Egil drog med elfva man till Römsdalen. Här
skaffade de sig skeppslägenhet och foro sedan söder ut
till Möre. Intet är om deras färd förtaldt, förr än de
kommo till ön Had och drogo till gästning på den gård,
som heter Blindhem, ett ansenligt höfdingssäte.
Här bodde ländermannen Fridger. Han var ung
till åren och hade nyss tagit emot sitt fädernearf. Hans
moder het Gyda och var Arenbjörns syster, en gäf och
ättstor kvinna. Hon styrde med sin son alt där i gården.
De lefde med mycken ståt.
Egil togs emot som god vän. Han fick om aftonen
plats närmast Fridger, och sutto följesmännen nedom
honom på samma bänk. Där hölls ett stort och
dyrbart dryckesgille.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bauegil/0174.html
